I
den ekonomiska krisens kölvatten regnar det statliga extrapengar över våra
kommuner och landsting. Bara för år 2010 blev statens tillskott till dessa
sektorer, utöver de ordinarie statsbidragen, 17 miljarder kronor, vilket nästan
är dubbelt så mycket som SKL (Sveriges kommuner och landsting) krävt.
Pengarna
skall ses som en ”extraförstärkning” av kommunernas ekonomi och värna dess
kärnverksamhet ”Skola, Vård och Omsorg”. I den konkreta bemärkelsen, att ökade
kostnader för ekonomiskt bistånd (socialbidrag) på grund av bl.a. ökad
arbetslöshet, inte skall behöva leda till uppsägningar av personal inom
välfärds- och utbildningsområdet.
Hur
har då utslaget blivit under senaste 10-årsperioden? Närmare granskning av
fenomenet är på sin plats.
Med
utgångspunkt från den s.k. demografimodellen, som mer eller mindre alla
kommuner i vårt län tillämpar, handlar om i korthet ”befolkningsstatistik” –
men den skall också omfatta befolkningskompositioner som ålderstruktur och
familjesammanhang, men har man verkligen förstått innebörden av densamma, hur
tillämpas den och hur långt in i framtiden kan man använda sig utav
densamma?
Resonemanget
bygger jag bara genom studier av SCB (Statistiska Central Byrån) och IFAU
(Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering) och
läsningen är skrämmande. De generellt tilldelade medlen för operativ verksamhet
i kommunen, barnomsorg-skola-äldreomsorg,
har istället gått till utbyggnad av administrativa tjänster. Enligt
statistiken har anställda administratörer i offentlig sektor växt mer än 8
gånger snabbare än genomsnittet för samtliga anställda och ökningstakten
accelererar. Gruppen administratörer har
också haft ”frizon” när det gäller våra kommuners spariver och med intäkt av
demografimodellen.
Sammantaget
visar statistiken, att ökade statliga resurser till kommuner och landsting inte
på något sätt ökat personaltätheten inom den operativa sektorn av vård, skola
och omsorg utan tydligt har man istället prioriterat ökad personaltäthet i den
centrala förvaltningen, alltså byråkratexplosionen är ett faktum. Man ökar
alltså med byråkrater framför välfärdsarbetarna.
Ökning
av offentliga administratörer = 36.1%
Ökning
av välfärdsarbetare = 3.6%
Hur
man än vrider och vänder på statistiken så utvisar den uppenbart, att
prioriteringar i framförallt våra kommuner ligger på anställningar av
byråkrater framför ökad personaltäthet inom vård, skola och omsorg.
Jag
vill därför uppmana samtliga folkpartistiska ledamöter i olika nämnder och
styrelser i våra 12 kommuner samt landstinget, att hårt och kritiskt granska
varje nyanställning inom det administrativa området och t.o.m. gå så långt, att
kräva nyanställningsstopp och till förmån för anställning av personal inom de
operativa verksamheterna.
Börje Helgesson
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar