I vad ligger problemen bakom utebliven jobbtillväxt?

Mellan åren 1990 och 2011 minskade skattetrycket kraftigt, men under samma tid ökade arbetslösheten. En av förklaringarna kan vara övertron på inkomst- och vinstskatter framför sänkta arbetsgivareavgifter.

Arbetsmarknadens utveckling påverkas av flera samverkande faktorer. Högt skattetryck är en avgörande faktor som hämmar produktion, sysselsättning och investeringar. Ett av syftena med jobbskatteavdraget, som tillkom år 2007 och tillsammans med 90-talets skattereformer var just, att göra det mer lönsamt att arbeta. Samtliga skattereformer var alltså individbaserade och man har helt enkelt tagit för givet, att skatter på individinkomster och företagsvinster är det största hindret för sysselsättningsutveckling, vilket visar sig vara fel. Varför då fortsätta med ett 5:e jobbskatteavdrag och dessutom utformat på exakt samma sätt?

Statistik visar, att jobbskatteavdragen och 90-talets skattereform minskade skattetrycket som andel av BNP med 8 % men under samma tid ökade arbetslösheten med ett genomsnitt om 7 %.

Däremot visar analyser, att arbetade timmar ökat, med andra ord har sysselsättningsgraden ökat. Flera arbetstagare har gått från halvtid, deltid och över till heltid, då ”det lönat sig att arbeta” – men antalet jobbsökande, inskrivna på arbetsförmedlingar runt om i landet har samtidigt ökat. De olika, fram till idag, tillämpade olika incitament i skatter på individnivå har och kan inte ifrågasättas, gett fler arbetstimmar och sysselsättningsgraden har ökat för dem som redan är inne på en arbetsmarknad.    

Dessutom har en riktad åtgärd för unga under 26 år införts. Lägre arbetsgivareavgift – och syftet var att få fler unga in på en arbetsmarknad. Här blir det genast lite besvärligare att jämföra då äldre och yngre uppvisar olika former vad gäller arbetslöshetsperioder. 78 % i åldersgruppen 26-74 år uppvisar längre arbetslöstider och i gruppen är det också stor del s.k. långtidsarbetslösa medan i intervallet under 26 år uppvisar en arbetslöshet på i genomsnitt 4 veckor eller mindre.

Konstateras kan dock, att arbetslösheten bland unga är hög och speciellt om man jämför med andra europeiska länder som Holland, Tyskland och Österrike.

Arbetslösheten i åldersgruppen 15-26 år och för år 2011 var i Sverige 22,7% medan det i resp. land enl. ovan var 7,4 %, 8,9 % samt 8,9 % och för EU i sin helhet: 21 %.

Dock ser det statistiskt annorlunda ut vad gäller arbetslösa över ett år i samma åldersgrupp: Sverige 6,7 % och motsvarande siffror för länderna enl. ovan: 13,7 %, 23 % samt 14,1 % och för EU i sin helhet: 30,1 %.

Allt talar nu för en ändring i tänkesättet och detta innan man ograverat och oprövat återigen individbaserar det 5:e jobbskatteavdraget – om NU den ärliga och uppriktiga uppsåten med detsamma är att få ut fler människor i jobb.

Här gäller det då, att öka efterfrågan på arbetskraft och det kan bl.a. ske genom följande åtgärder:

 

·         Sänkningar av arbetsgivareavgiften – generellt och inte inriktas på en särskild grupp,

·         Sjuklöneansvaret för ett företag skall tas bort helt och hållet,

·         Lärlingssystem införas med omedelbar verkan – både i privat som kommunal verksamhet.

 

(Källmaterial: OECD, SCB, Ekonomifakta, AKU och Eurostat.)  

   

 

Börje Helgesson
Länsordförande, Kalmar län (FP)