måndag 14 oktober 2013

Sysselsättningen är ödesfrågan


 
Arbetslösheten och sysselsättningspolitiken kommer bli huvudfrågan för nästa val.

”Målet kan inte bara vara att anställa en perfekt matchad person. Alla människor, oavsett bakgrund, lär sig jobbet genom att utföra det” - det är ”dags att överge drömmen om en perfekt matchning”.

Ja, tanken att arbetsgivarna ska sitta som små fågelungar och matas med allehanda godsaker från utbildningssystemet känns verkligen inte bra men kanske typiskt för vår tid. Det är dags att arbetsgivarna tar ett ordentligt steg framåt vad gäller ansvaret för det slutliga yrkesutbildandet.

Förslag om lärlingar – inbyggt lärlingssystem.

-          Förmodligen det viktigaste inslaget i arbetsmarknadspolitiken genom tiderna – ett system som tyskarna haft i mer än 100 år blir inte komplikationsfritt i vårt land att införa – det är mer tal om en ”Process” än något annat. Företag och arbetsgivare är ett ganska konservativt ”släkte” med gamla invanda mönster och ”nytänk” hör inte till vardagen – vad gäller den här typen av frågor.

Idag är det tyska lärlingssystemet ett helt naturligt inslag i företagens rekryteringspolitik och det administreras helt och hållet av ”Arbeitsamt=Arbetsförmedlingen”. I skrivande stund och enl. arbetsamts egen statistik kan man inte tillsätta alla lärlingsplatser – det råder f.n. en brist på 37 000 lärlingar, varför man nu dessutom öppnat upp gränserna till andra europeiska stater, som inte är i den lyckliga situationen, att kunna ta hand om sina ungdomar. Spansk ungdom står nu i kö till de tyska lärlingsplatserna bl.a.

Fakta om vårt kommande förslag till lärlingssystem:

·         Minst hälften av utbildningstiden ska vara på en arbetsplats. Under åk 1 kan mer teori tillåtas.
·         En särskild lärlingsanställning införs med lön enligt avtal.
·         Arbetsgivaren får ett anställningsstöd på 80 procent av lönekostnaden i högst två år per lärling.
·         Kostnadsersättning till lärlingar som inte är anställda.
·         Handledarstöd till arbetsgivare.
·         Möjlighet att få högskolebehörighet, men inget krav.
·         Kommuner kan få stöd för att anställa lärlingssamordnare.
·         När systemet är utbyggt 2020 beräknas det kosta 2-3 miljarder kronor. Nästa år bedöms kostnaden bli cirka 0,5 miljarder.

Nyligen i en artikel, författad av finansmarknadsmarknadsministern Norman kan man skönja, att dörren till en ev. ny moderat politik håller på att öppnas. ”Det är en trend att företagen ser sig alltmer som en del av samhället och vill ta mer ansvar. Det är därför rimligt, att även statliga bolag tänker så och drar sitt strå till stacken” säger Norman (slut citat). Han kanske menar, att bolagen i framtiden skall kunna användas i sysselsättningspolitiken? 

Det är väl ganska uppenbart, att statliga eller privata bolag, måste medverka till att göra vårt gemensamma samhälle än mycket bättre, bör inte på något sätt ifrågasättas.

Lärlingssystemet är att beteckna som ett mycket viktigt inslag i kommande arbetsmarknadspolitik, utan minsta tveksamhet – vi har ”facit” från de länder som redan har systemet etablerat – punkt slut.

Men det finns mycket, mycket mer att tillfoga och ändra på för att få ner inte bara ungdomsarbetslösheten utan arbetslösheten i sig själv och för många olika grupper.

Vi måste ta fasta på ”fakta” och komma ifrån vad jag kallar ”nödhjälpsprogram” som inte leder någon vart.  Program ihopraffsade, i brist på annat, och ersättas med mer fasta strukturella former.

Här borde Folkpartiet Liberalerna ligga i framkant, som en spjutspets och vara pådrivande och kanske t.o.m. fungera som ”blåslampa”.

·         Generellt sänkta arbetsgivareavgifter, för att därigenom öka ”behovet” av arbetskraft,
·         Sjuklöneansvaret, inte minst för små- och medelstora företag,
·         Underlätta kapitaltillgången för små- och medelstora företag,
·         Modernisering (ej avskaffande) av LAS-regler – en nödvändighet som lysts med sin frånvaro under de senaste 7 åren – ”mycket ord men INGEN verkstad” kan man nog med lätthet påstå.

De nya ”riktiga” jobben skapas bara i växande företag och inte någon annanstans, varför det är hög tid att nu utveckla en arbetsmarknadspolitik som också blir verklighet och värt namnet.

Börje Helgesson

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar