Miljöpartiet ett hot mot landsbygden i Kalmar Län

Miljöpartiets senaste utspel för att rädda vår miljö är genom att eliminera reseavdraget?! Utspelet kommer ifrån Karin Svensson Smith, ordinarie i Miljöpartiets partistyrelse. Själv representerar hon Malmö och arbetar i Stockholm. Att större delen av Sverige anses som landsbygd, och därmed skulle drabbas extra hårt oroar henne inte. Skulle Karins förslag gå igenom skulle över 500 000 personer (Utredning från Riksdagens Utredningstjänst, RUT) i Sverige drabbas, som idag gör avdrag för resor till och från arbetet med bil.

För oss i Kalmar Län väntar alltså en stor kostnadsökning för över 15 000 personer som idag gör avdrag för resor till och från arbetet. För många hårt arbetande pendlare/barnfamiljer skulle det innebära katastrof i deras ekonomi.

Man får lätt uppfattningen av, att Karin Svensson Smith lever ett storstadsliv, långt från landsbygd/glesbygd och långt från verkligheten. Kanske dags att påminna henne om att landsbygden idag också bidrar till Sveriges utveckling och välfärd. Det är väl ändå idag man kan prata om en livskvalité på landsbygden, men det är också viktigt att vi värnar om möjligheten att kunna bo kvar på landsbygden för att ge vår efterkommande generation möjligheten till en grönare uppväxt.

Det är väl ändå något Miljöpartiet borde värna om eller? Med deras förslag så finns det stor risk för att landsbygden dör ut och allt koncentreras till våra storstäder.

Vi måste erkänna att bilen är en nödvändighet i stora delar av Sverige, framför allt för många i Kalmar Län. Utvecklingen går trots allt framåt, fler kör miljöbilar men vi måste ha i beaktning att de allra flesta fortfarande kör bensindrivna bilar. När bensinpriset är högt så slår det extra hårt mot län med stora avstånd och där många är beroende av bilen för resor mellan bostad och arbete. Många familjer är också beroende av två bilar för att få ihop arbete och övriga livet så som dagis, fritidsaktiviteter, inköp och övrig samhällsservice.

På landsbygden saknas det dessutom en väl utbyggd kollektivtrafik. Det finns med andra ord ingen möjlighet att resa kollektivt för att ta sig mellan bostad och arbete eller mellan bostad, dagis och arbete. Även om vi önskade att så var fallet, så befinner sig vi boende på landsbygden i en helt annan verklighet än den Karin Svensson Smith representerar.

Verklighetsbeskrivningen är helt främmande för oss och ter sig helt annorlunda.

Jag skulle gärna se, att reseavdraget istället räknas upp när bensinpriset stiger. I våra tre större städer (Stockholm, Göteborg och Malmö) kan man däremot diskutera möjligheten till reseavdrag, då det där finns en väl utbyggd kollektivtrafik, varför bilen egentligen icke behövs på samma sätt som på landsbygden.

I en motion från Miljöpartiet (Motion 2011/12:Sk298) nämner Miljöpartiet tre olika förslag på lösningar på förändrat reseavdrag,

1.      att helt avskaffa reseavdragen

2.      att införa ett avdragstak som motsvarar kostnaden för en resa med kollektivtrafiken

3.      att införa ett avståndsbaserat reseavdrag

Vad innebär då detta för de allra flesta i Kalmar Län,

1.      Katastrofen är ett faktum för familjer på landsbygden.

2.      Blir ett hårt slag för de som idag pendlar långt till sina arbeten. Kostnad för bil, drivmedel, underhåll och försäkring sträcker sig långt över vad ett ”normalt” buss- eller tågkort kostar.

3.      Är väl det enda förslag som eventuellt skulle ge långpendlare en rimlig chans att få ihop ekonomin men också det förslag som skulle ge Karin Svensson Smith mest i plånboken då hon bor i Malmö och pendlar till arbetet som riksdagsledamot i Stockholm. Utan att ha kunskapen om det hela, så betalar väl vi skattebetalare säkerligen dessa resor fullt ut för Karin Svensson Smith. Det är ju mer vanligt än ovanligt, att våra riksdagsmän har ”fria” hemresor, åtminstone ett antal per månad.

Var är landsbygspolitiken?

Här hoppas jag att vi inom Folkpartiet framöver kommer att visa, att vi värnar för en politik som gäller hela Sverige, storstad som landsbygd.

Hela Sverige ska leva!

Mikael Petersson

Riksdagskandidat inför valet 2014

och

Ordförande i Folkpartiet Liberalerna i Hultsfreds kommun



VI tänker INTE ge upp

Energimarknadsinspektionen

Yvonne Fredriksson

Box 155

631 03 ESKILSTUNA

2012-07-24

Bästa Yvonne!

Vi vänder oss till dig med anledning av svaret vi fått från E.ON AB daterad 2012-05-14.

Folkpartiet i Hultsfred har vänt sig till E.ON med tidigare skrivelse för att få svar på när elnätet inom Hultsfreds kommun kan anses vara el-säkrat.

Med anledning av det senast inkomna svaret från E.ON´s ledning, där de i princip hänvisar till Energimarknadsinspektionen.

E.ON meddelar att myndigheten (Energimarknadsinspektionen) stoppat deras verksamhetsplan för perioden 2012-2015.

E.ON hävdar i skrivelsen mer eller mindre att ansvaret är Ert och att vi boende därmed inte kan få kommunen helt el-säkrat.

Med anledning av svaren från E.ON vill vi därför ha svar på följande frågor:

1.    Vem bär ansvaret för att få Hultsfreds kommun helt el-säkrat? E.ON eller Energimarknadsinspektionen?

2.    Vad hindrar E.ON att påbörja och slutföra en el-säkring i de områden i Hultsfreds kommun som vi påtalat.

3.    Vad kommer Energimarknadsinspektionen att göra konkret för att få de områden i Hultsfreds kommun el-säkrat?

4.    Kan vi inom de områden vi anfört äntligen få räkna med att få ett vädersäkrat elnät inför vintern 2012/2013?

Vi värnar om en levande landsbygd och därför är vi som politiker i Hultsfreds kommun skyldiga att reagera tills samtliga orter inom kommunen kan anses vara ”vädersäkrat”.

Detta är en ytterst viktig fråga för att få en väl fungerande infrastruktur och därigenom bibehålla och skapa ett attraktivt boende och ett gott företagsklimat.

Med önskan om en konkret redogörelse av ärendet i sin helhet.

                                                         

Mikael Petersson                      /          Börje Helgesson

Ordf.                                                  Ordf.              

Folkpartiet Liberalerna                          Folkpartiet Liberalerna Kalmar län

Hultsfreds kommun                                                                                                        

Bilagor: Brevväxling i ärendet. 

Kännedoms kopia till:

Näringsdepartementet: Annie Lööf, Näringsminister

Näringsutskottet: Eva Flyborg (FP), Liselott Hagberg (FP), Hans Backman (FP), Nina Larsson (FP)

Energimyndigheten

Kommunstyrelsen, Hultsfred

Vi vill bli en del av Sveriges EKO-kommuner

Motion om medlemskap i Sveriges Ekokommuner

 

Sveriges Ekokommuner är en frivillig samarbetsorganisation för kommuner som har ambitionen att verka för en hållbar miljöutveckling. Syftet är att främja utvecklingen för ett hållbart samhälle utifrån en ekologisk grundsyn.

För att bli medlem krävs att man låter fyra hållbarhetsprinciper vara vägledande för kommunens verksamhet enl nedan:

      Ämnen som är tagna från berggrunden får inte öka i naturen.

      Ämnen från samhällets produktion får inte öka i naturen.

     Det fysiska underlaget för naturens kretslopp och mångfald får inte utarmas.

     Vi ska ha en effektiv och rättvis resursfördelning så att människor kan tillgodose sina behov.

 

 

Ekokommunerna ska vara en förebild och föregångare för landets övriga kommuner i arbetet för en hållbar utveckling på lokal nivå.  Idag är redan

83 st kommuner med och Hultsfreds kommun bör tillhöra dessa kommuner för att visa sitt miljöengagemang och en framtids kommun för kommande generationer.

 

Folkpartiet Liberalerna föreslår därför

- att Hultsfreds kommun ansöker om medlemskap i Sveriges Ekokommuner för att markera sitt miljöengagemang.

 

 

Folkpartiet Liberalerna i Hultsfred kommun

Margaretha Hultgren (FP)              Mikael Petersson (FP) 

http://www.folkpartiet-hultsfred.se/

 

                     

Hur kommer vår landsbygd att se ut om några år ?

”Ledande partier i regioner och landsting för en politik som ödelägger och utarmar landsbygden på såväl service som trygghet”

. . . detta är i vart fall uppfattningen inom olika delar i vårt land  – NU jäser det ute i landet – Det förefaller som vi fått ett ”LANDSBYGDSUPPROR”.

För att bara nämna några orter vid namn där organiserat uppror pågår:

Rögle, Bollnäs, Björsbo, Boden, Malå, Piteå, Kiruna, Lycksele, Hudiksvall, Arjeplog, Sorsele, Åsele . . .

Vi har även uppror i vår del av landet: På Gotland startade landsbygdsupproret i protest mot att 13 byskolor skulle läggas ner, och upproret lyckades dessutom.

På område efter område dras servicen in på landsbygden. Statliga myndigheter och serviceorgan läggs ner: Försäkringskassa, Arbetsförmedling, Skattemyndighet för att bara nämna några.

(Se gärna våra tidigare artiklar och insändare om dessa frågor)

Verksamheter som man privatiserat lägger ned: Här kan vi nu se APOTEKEN som exempel på detta.

Hur länge är vårt eget Apotek i Virserum säkrat?

Skall vi behöva resa 35-45 km för att få ut våra mediciner?

Affärer, bensinmackar, byskolor läggs ner, man kan snart tala om ”massdöd” av liknande service.

De ledande i dessa avvecklingsfrågor av landsbygden är staten, regioner, landsting och våra egna kommuner.

Våra nuvarande folkvalda politiker har tydligen en ”övertro på centralisering och storskalighet.”

Man omorganiserar och centraliserar bl.a. Räddningstjänsten i flertal kommuner bl.a. i vår egen kommun Hultsfred.

I tätorten Virserum med cirka 2500 boende kommer att sakna rökdykare, närmast tillgänglig finns 25 km längre bort.

Utkanterna av Virserum: Holm, Tönshult, Triabo, Rås, Bockaskögle

– ja, då får vi plussa på ytterligare 10 km.

Vi, alla nu boende i dessa områden kan inom snar framtid räkna med högre premie på våra villaförsäkringar då ”Brandskyddet icke längre är fullt tillräckligt.”

Boverket, ansvarig myndighet för bl.a. bolån gör redan översyn av nu liggande bolån, för att eventuellt kunna ge utlåningsinstituten och banker möjlighet till högre ränteuttag just på grund av ”säkerhetsfrågor” som intäkt.

LION´s Club i Virserum har nyligen skänkt en ”Hjärtstartare” till Räddningstjänsten i Virserum – må den användas eller ej?

Enligt ett tjänstemannayttrande till de (styrande) skulle utryckningarna bli fler och eventuell merkostnad om 200 - 250.000:- årligen (beräknad siffra – förmodligen icke signifikativ heller), men på detta underlag skall nu våra förtroendevalda fatta beslut.

Vad är ett liv värt?

Ambulans-frågan har tidigare varit uppe till behandling i Virserum.

NÄR kommer den åter att aktualiseras – om 1 eller 2 år – eller långt tidigare??

Var tar vår ”Trygghet i Vardagen” vägen?

Glöm inte: Hela Kalmar län är att betrakta som landsbygd. Var finns våra storstäder?  Vi vet svaret, och vi antar att Du också vet svaret!

”Därför är det är lätt att bli förbannad, men däri ligger inte utmaningen, utan istället göra något åt saken – göra något åt det som har gått fel och fortfarande går fel”.

* Påverka Dina politiker – analysera konsekvenser och detta innan ”felaktiga” politiska beslut fattas.

* Se till, att vi landsbygdsbor får tolkningsföreträdet i alla frågor som just berör oss på landsbygden

* Säkerställ servicefrågorna – både kommersiella och offentliga.

* Låt oss på landsbygden själva bestämma.

ALLA våra kommuner och kommundelar skall leva – HELA SVERIGE MÅSTE FÅ LEVA

– åtminstone om vi båda ordföranden får styra:

Börje Helgesson, ordf. i Folkpartiet-Liberalerna, Kalmar län

Mikael Petersson, ordf. i Folkpartiet-Liberalerna, Hultsfreds kommun

Våra äldre – en del av tillväxten

I min roll som Tillväxtstrateg så möter jag varje dag engagerade invånare. Medborgare som har idéer, som brinner för något eller som är nyfikna på vad tillväxtarbetet innebär.

Nyligen blev jag kontaktad av en synnerligen engagerad invånare – Karin Rylander. Och hon är inte bara engagerad nu, utan har varit engagerad både politiskt, socialt och humanitärt under hela sin tid i Värnamo. Karin ville träffa mig för att presentera sina tankar och det hon brinner för nu; trygghetsboende.

Jag blev hembjuden på lunch till Karin och hennes man Rune. Och vilken lunch sedan! Fantastiskt god varmrätt och jordgubbstårta samt kaffe på det. Och ett väldigt trevligt och intressant sällskap!

Under lunchen berättade Karin om den äldre målgruppen i Värnamo, om skillnaden på Särskilt boende, Serviceboende och 55+ boende. Hon berättade också om sin vision gällande trygghetsboende i Värnamo.

Särskilt boende är behovsprövat och är för de med vård och omsorgsbehov. Seniorbostäder (55+) är mer ett samlingsgrepp för boende, där det finns gemensamma utrymmen bl.a. Trygghetsboende ha, förutom gemensamma lokaler, även tillgång till viss personal.

Förtydligande:

# Särskilt boende är behovsprövat och är för de med vård och omsorgsbehov.
Seniorbostäder (55 +) är mer ett samlingsbegrepp för boende där det finns vissa gemensamma utrymmen

Här finns inte  tillgång till den personal och tillsyn, som erbjuds i ett Trygghetsboende enligt “Äldrebodelegationens slutbetänkande Bo bra hela livet. (SOU 2008 :113), Utredningen visar att behovet av bostäder anpassade till den åldrande. Människans behov kommer att bli mycket stort under överskådlig tid framöver.

Karin visade på statstik (från 31/12 2011) som visar att det finns:
3195 personer från 75 år och uppåt.
2010 personer från 80 år och uppåt.
360 personer från 90 år och uppåt.

Det som vore intressant att se är ju också de som är 65 år och uppåt och de som blir 65+ de närmsta åren.

Många vill också bo kvar länge i sina hem, för att sen söka ett boende som erbjuder trygghet och gemenskap. Och vissa önskar den formen av boende ganska snart efter pensionen.

Det finns i Värnamo idag 422 lägenheter i kategorin Särskilt boende, 40 lägenheter i kategorin Serviceboende och ett antal lägenheter för 55+ (seniorboende). Långt ifrån så att det räcker om man ser till antalet personer från 75 och uppåt.

Karins presentation fick mig att tänka på hela processen, när det gäller för oss att attrahera folk utifrån för att växa, både som stad och för industri samt näringsliv.

Jag tror det är som så att det hade underlättat för oss att få hit folk om fler villor skulle bli lediga. Par och yngre barnfamiljer föredrar ofta villor framför lägenheter.

Den målgrupp som är viktig för tillväxten, den kreativa klassen som jag skrivit om tidigare, är högutbildade och befinner sig således i den ålder när det börjar bli dags att skaffa familj. Kan vi inte erbjuda boende i villor så kanske de söker sig någon annanstans. Platsens attraktivitet (där räknas boendeformen med) går före jobben i valet när man flyttar. Alltså; kan vi erbjuda lägenheter, läs trygghetsboende, för de äldre som bor i villor – så får vi också loss villor vilket ger fler möjligheter för folk att flytta till Värnamo och till ett boende man vill ha.

Det får mig också att tänka på attraktiviteten i centrum. Ett sätt att skapa en större attraktivitet är att skapa en högre puls i Värnamo city. Hur skapar vi då en högre puls i centrum? Jo, ett sätt är att förtäta centrum och bygga fler bostäder. Det ger mer folk i centrum. Som ger mer puls.
Och där har vi ju då också möjlighet att få en bra mix, genom att bygga lägenheter både för yngre och för äldre, i form av trygghetsboende.
Så visst är de äldre en del av tillväxten. Intressanta tankar och jag tackar Karin för hennes input och brinnande engagemang!

Carl Helgesson, Utvecklingsstrateg i Värnamo kommun


P S !
Jag, Börje Helgesson kunde helt enkelt inte låta bli, att vidarebefordra inlagan från strategen Carl Helgesson i Värnamo och samtidigt rikta frågan till ALLA utvecklingschefer/utvecklingsstrateger i Kalmar läns samtliga kommuner, om även ni kan tänka er att arbeta på samma sätt som Carl – uppsökande verksamhet och att ta del av vad våra kommuninvånare tycker, känner och vill framföra?

Problemen är ju ändock ganska likartade, eller?

Börje Helgesson, ordf. i Folkpartiet-liberalerna, Kalmar län

Varför flyr NI politiker ansvaret för arbetsmarknaden och de sociala skyddsnäten?

Har man övergett principerna för pensionsreformen för att man inte tagit hänsyn till de förändrade förutsättningarna eller vad?

Pensionssystemet i sin helhet är uppbyggt runt tesen ”full sysselsättning”, men så är ju nu inte fallet – arbetslösheten är hög och inte minst bland ungdomar, och hur kommer den nuvarande alldeles för höga ungdomsarbetslösheten att påverka deras egen framtida pension?

Detta är ju bara ett exempel på hur förutsättningarna har förändrats.

Politiker och tjänstemän talar alltför ofta om nödvändigheten att arbeta efter de fyllda 65 åren och vi har även hört från statsministern (M) att man skall arbeta fram till de fyllda 75 helst 80 – men hur stämmer då detta överens med de sociala skyddsnäten?

Inte alls

– man har konsekvent undvikit att tala om detta?

Vad händer med a-kassan?

Vad händer med arbetsmarknadsförsäkringarna?

Vad händer med sjukersättning, förtidspension m.m.?

Här finns INGEN diskussion om vad och vilka politiska beslut som måste till för att möta liknande förändringar.

Hur många kan dessutom egentligen arbeta efter fyllda 65?

Vi har stora yrkesgrupper som faktiskt redan idag har svårt att arbeta fram till de 65 åren – vårdpersonal, gruvarbetare, byggnadsarbetare för att bara nämna några få.

VARFÖR kan inte vi vanliga människor få begripliga besked?

Som politiker får vi inte fortsätta att gömma oss bakom fagra tal om ”valfrihet och eget ansvar.”

Klargör istället för oss ”VILKEN PENSIONSÅLDER SOM SKALL GÄLLA GENERELLT?” – och inte bara att vi alla skall fortsätta att arbeta, utan också dess konsekvenser.

Jag vill också veta var ”de enkla jobben” finns?

För mig är detta ett minne blott, men däremot krävs det mer av fysisk uthållighet och större intellektuell förmåga, vilket också kommer att öka med tiden!

Vad blir dessutom konsekvenserna för bl.a. de yrkesgrupper som jag nämnt ovan och som idag inte orkar ens till de 65?

Här har arbetsmarknadens parter en stor uppgift

– och under tiden detta arbete pågår bör ju åtminstone ansvariga politiker sluta upp med att tala om arbete ”efter de 65 åren”, då detta bara skapar mer missförstånd än mycket annat – trovärdigheten urholkas och politikerföraktet bara ökar.

En annan synpunkt eller fråga i sammanhanget:

Har den allmänna pensionsdebatten flyttats från att vara en ”social fråga till en ren finansiell fråga”?

Vilken politiker törs svara på denna enkla fråga?

Bakomliggande orsaker är många:

Det nya pensionssystemet innebär att staten inte längre garanterar en viss del av inkomsten i pension, som brukligt – pensionens storlek blir nu istället vad den blir – och tjänstepensionerna är mestadels knutna till en allt skakigare börs och aktiemarknad.

Idag finns det en buffertfond om cirka 900 miljarder men för säkerhets skull sparar vi cirka 14 miljarder årligen till pensionssystemet.

Mycket intressanta siffror – men för de allra flesta pensionärer är detta en ”lek” med siffror som dessutom kostar den nuvarande enskilde pensionären redan 100-tals kronor i månaden.

Denna ”lek” har pågått länge och jag tror mig veta att den kommer att pågå och fortsätta under en icke överskådlig framtid – om ingen höjer upp sin röst!

Om en höjning av pensionsavgifterna krävs, så säg det – gå inte runt den ”heta gröten som en katt”!

Att det måste skapas balans mellan pensionsavgifter, pensionens storlek, pensionsålder begriper alla, men stå upp och säg sanningen – 80-talets förljugna politik är förbi.

Vi kan inte längre tillåta oss fagra och oförenliga uttalanden då vi alla tål ”att höra sanningen”!

Börje Helgesson

Ordf.i Folkpartiet-Liberalerna, Kalmar län  

Brist på språk skapar segregation - Språkets betydelse

I Sverige bor c:a en miljon människor som är födda i

något land utanför Norden.

De har kommit hit till Sverige av olika skäl.

Indelning kan ske i olika undergrupper:

Det kan vara flyktingar, familjeåterföreningar, arbetskraftinvandring  

eller något annat.

Den första kontakten med nya hemlandet blir genom tolk.

"Att vara tolk är att bygga broar” mellan människor som

talar olika språk, genom att göra det möjligt för dem att förstå

varandra.

Tolkar arbetar bara med muntlig kommunikation som arbetsredskap.

För att genomföra ett tolkuppdrag på ett bra sätt måste det finnas ett förtroende mellan tolken och den man tolkar åt.
Opartiskhet och tystnadsplikt är de kanske viktigaste ledorden för

en god tolk. 

Tolken skall bara översätta det som sägs och ingenting annat och

framför allt inte ha några egna åsikter om det som sägs.

När man arbetar som tolk kan man konstatera, att många människor

lider av att inte kunna uttrycka det man vill säga på det nya språket.

Den personliga integriteten blir ofta kränkt hos dem som inte

behärskar språket.

”Språklig ensamhet” leder till segregation och allt som detta

för med sig:

Arbetslöshet, social isolering och utsatthet.

Den enskilde blir ofta missnöjd därför att man ofta inte förstår varför

man är missnöjd.

Diskrimineringen som blir följden beror inte bara på etnisk tillhörighet, religion och andra liknande diskrimineringsgrunder utan också på grund av bristerna i det svenska språket.

Sårade känslor utvecklar negativa reaktioner som till exempel ilska och hopplöshet som efterhand påverkar omgivningen alltmer. Avståndet till majoritetsbefolkningen ökar och med tiden kan det leda till tragiska konsekvenser.

Med språkligt utanförskap följer ofta en segregation som man har

skapat själv.

Språket är den viktigaste resursen för att utveckla goda

relationer mellan människor med olika bakgrund och från

olika kulturer.

Genom att ge möjligheter till förbättrad kommunikation mellan medborgare och myndigheter undviks missförstånd av många

olika slag.

Kunskaper i ”Svenska språket” är förenklat sagt:

”NYCKELN TILL INTEGRATION” – svenskundervisning, en skyldighet och rättighet att få men också som individ att deltaga i.

Integrationsprocessen ges bättre möjligheter att utvecklas och vi medborgare får en tryggare gemenskap med ökad välfärd.

Mary Giurfa de Carleudd (Folkpartiet-Liberalerna i Hultsfred)

2012 06 16

Så här vill VI minska ungdomsarbetslösheten.

Som vi tidigare skrivit så är en av våra största utmaningar att minska vår höga ungdomsarbetslöshet i Hultsfreds kommun och i vårt läns samtliga kommuner.

Ungdomsarbetslösheten i bl.a. Hultsfreds kommun är idag 20,5%, detta kan jämföras med riket i sin helhet på 16,4%.

Siffrorna visar andelen av registrerad total arbetskraft och i vårt fall i åldersgruppen 18-24 år som grund, under senaste 3-månadersperiod. 

(Källa: AF)

Folkpartiet-Liberalerna vill på följande sätt motverka Hultsfreds höga ungdomsarbetslöshet med följande konkreta förslag/åtgärder:

Förslag/Åtgärder:

* Ge Arbetsförmedlingen möjlighet att tidigarelägga åtgärder vid ungdomsarbetslöshet. Exempel: Om en ungdom blir arbetslös ska han/hon inte som idag, behöva vänta 3 månader innan Arbetsförmedlingen använder ”arbetsmarknadspolitiska åtgärder” - dessa skall användas OMGÅENDE – vi vill se att jobblinjen används fullt ut. 

* Ge vårt utvecklingskontor uppdraget, att tillsammans med våra företagarföreningar utforma ett slagkraftigt lärlingssystem. Vi skulle gärna se lärlingsplatser/praktikplatser hos lokala företag, med en lön som baseras på både arbete och utbildning. Detta skulle gynna både företaget och ge möjlighet för ungdomen till en säkrare framtida arbetsplats. För ungdomen skulle det innebära både praktik och teori, vilket stärker en yrkesidentitet och kan även ge en motivation till en aktivare utveckling.

* Hultsfreds kommun skall fortsätta erbjuda sommarjobb till de ungdomar som önskar arbeta under lov. Vi skulle gärna se att lönen som ungdomen jobbar ihop inte ska påverka ett eventuellt försörjningsstöd som utgår till familjen. Det måste alltid löna sig att arbeta.

* Svenska språket för invandrade ungdomar (SFI) skall kunna erbjudas i omedelbar anknytning till uppehållstillstånd och kommunplacering. I dagsläget är det väntetider på 3 månader eller mer. Utanförskapet för en ung invandrare är tillräckligt utmanande och kunskaper i svenska språket är en förutsättning för arbete och eventuellt vidare studier.

Ovan redovisade förslag/åtgärder kan också appliceras på samtliga våra kommuner i Kalmar län!

Genom tidiga åtgärder och strävanden både från kommun och lokalt näringsliv så skulle vi kunna ta gemensamma krafttag mot ungdomsarbetslösheten.

Genom att få ner ungdomsarbetslösheten i alla kommuner i Kalmar län så ökar också våra chanser att få behålla våra ungdomar inom resp. kommun. Därmed stannar kompetensen och vår framtid kvar i våra kommuner som slutligen också innebär ökade skatteintäkter.

Vi vill hjälpa unga till arbete!

Hultsfred den 7 juni 2012

Mikael Petersson, Ordf. Folkpartiet-Liberalerna, Hultsfreds kommun 

Börje Helgesson, Ordf. Folkpartiet-Liberalerna, Länsförbundet Kalmar Län 

Vi vill se krafttag till att unga ska ges möjlighet till jobb.

En av Sveriges största utmaningar är att minska vår höga ungdomsarbetslöshet, Hultsfreds kommun och Kalmar län är inga undantag.

Det har vidtagits en mängd åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslösheten. En av de viktigaste reformer har varit att halvera arbetsgivareavgiften för alla anställda som är under 26 år.

Det har därmed blivit betydligt billigare att anställa en ung person idag än tidigare. Detta har medfört, att unga personer med begränsad arbetslivserfarenhet har blivit mer konkurrenskraftiga på arbetsmarknaden.

Utan detta hade sannolikt ungdomsarbetslösheten varit än mycket högre.

Sanningen är, att vår ungdomsarbetslöshet i Hultsfreds kommun idag är 20,5% och för Kalmar län som helhet 19,3%.

Riket i sin helhet 16,4%.

(Siffrorna visar andelen av registrerad total arbetskraft och i vårt fall med åldersgruppen 18-24 år som grund under senaste 3-månadersperiod. 

Källa: AF)

Prognosen för år 2012 utvisar dessutom en minskning av sysselsättningen och på en försvagad arbetsmarknad.

För vårt län pekar prognosen på en minskning av sysselsättningen med 500 personer.

Med andra ord så minskar sysselsättningen och arbetslösheten ökar.

Det är detta vi vill ta krafttag emot i Hultsfreds kommun och Kalmar län.

En bra grundläggande utbildning är idag avgörande för att få jobb. Härvidlag har Folkpartiet-Liberalerna genomfört en rad nödvändiga reformer inom utbildningsväsendet och denna utveckling kommer att fortsätta.

Vår kommun Hultsfred och 11 övriga kommuner i vårt län kan t.ex. ordna fler praktikplatser men även andra aktiviteter, såsom tillfälliga eller tidsbegränsade anställningar för just unga.

Samtliga insatser bör vara individuellt anpassade och dessutom ske i samverkan med arbetsförmedlingarna.

Vi har en skyldighet, att ge våra unga en väg in på arbetsmarknaden – för i första hand deras egen skull men även för landet, Hultsfreds kommun och vårt län.

Hultsfred den 24 maj 2012

Mikael Petersson, Ordf. Fp-lib, Hultsfreds kommun 

Börje Helgesson, Ordf. Fp-Lib, Länsförbundet Kalmar Län 

Vi uppmärksammade EUROPADAGEN

”Ensam är inte stark – gäller även Hultsfreds kommun”

Under den parollen firade vi EuropaDagen som inföll den 9 maj 2012.

 

Den 9:e maj är Europas födelsedag. Dagen firar vi att vår del av

världen lever i fred och frihet.

Vi får aldrig glömma vår egen kontinents blodiga historia.

Flera hushåll i delar av vår kommun har fått vår paroll i sina brev-

lådor, bl.a. Målilla, Mörlunda, Gårdveda och Rosenfors.

”Krisen ställer stora krav på ekonomiska reformer. EU står inför

Stora utmaninar.”

MEN ENSAM ÄR INTE STARK.

”Vi behöver mer av samarbete och inte mindre”.  

En mening som vi tycker gäller även Hultsfreds kommun.



Börje Helgesson